Hälsa & vård
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) — vad är det och vad krävs?
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är arbetsgivarens lagstadgade skyldighet att undersöka, genomföra och följa upp åtgärder i den dagliga verksamheten på ett sätt som förebygger ohälsa och olycksfall. SAM regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 och gäller alla arbetsgivare oavsett verksamhetens storlek.
Uppdaterad: maj 2025
De fyra stegen i SAM
SAM bygger på ett systematiskt, cirkulärt förbättringsarbete i fyra steg.
Undersöka: arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena för att identifiera risker för ohälsa eller olyckor. Det görs via skyddsronder, medarbetarsamtal, incidentrapporter och riskbedömningar.
Riskbedöma: identifierade risker bedöms utifrån sannolikhet och konsekvens. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och ange om riskerna är allvarliga nog att åtgärdas omedelbart.
Åtgärda: risker som inte kan elimineras direkt ska listas i en åtgärdsplan med ansvarig person och tidplan. Åtgärder genomförs så snart det är möjligt.
Kontrollera: genomförda åtgärder ska följas upp för att verifiera att de haft avsedd effekt. Om inte, upprepas processen.
Vad som ska dokumenteras
AFS 2001:1 kräver skriftlig dokumentation av: arbetsmiljöpolicy, som fastslår arbetsgivarens mål för arbetsmiljöarbetet, rutiner för det systematiska arbetet, riskbedömningar och åtgärdsplaner, samt uppföljning av genomförda åtgärder.
För företag med färre än tio anställda är kraven på dokumentation lägre, men grundprinciperna för att undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp gäller även dem.
Skyddsombud och samverkan
I företag med fem eller fler anställda har de anställda rätt att utse ett skyddsombud. Skyddsombudet representerar de anställda i arbetsmiljöfrågor och har rätt att delta i planering och genomförande av SAM.
Om arbetsgivaren inte åtgärdar en brist som skyddsombudet påtalat kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket med en begäran om ingripande.
Vanliga brister vid tillsyn
Arbetsmiljöverket genomför regelbundna tillsynsbesök och de vanligaste bristerna som påpekas är: avsaknad av skriftlig dokumentation, riskbedömningar som gjorts men inte följts upp och åtgärdsplaner utan angiven ansvarig eller tidplan.
Att ha rutinerna dokumenterade är inte bara ett lagkrav. Det minskar risken för missförstånd om ansvar och ger en gemensam bild av vad som ska göras och av vem.
Vanliga frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete
Nej. Arbetsmiljölagen och SAM-föreskriften gäller relationen mellan arbetsgivare och anställda. Har du inga anställda är du inte skyldig att ha ett SAM. Tar du in inhyrd personal eller uppdragstagare kan skyldigheter uppstå beroende på hur arbetet utförs.
En skyddsrond är en fysisk genomgång av arbetsplatsen för att identifiera risker. Riskbedömningen är analysen av de risker som identifierats: hur allvarliga är de och hur stor är sannolikheten att de leder till skada? Skyddsronden är ett sätt att samla underlag för riskbedömningen.
Det finns inget fast krav på intervall, men Arbetsmiljöverket rekommenderar minst en gång per år. I verksamheter med höga risker bör det göras oftare. Skyddsronder ska genomföras när verksamheten förändras på ett sätt som kan påverka arbetsmiljön.
Verket kan utfärda ett krav (föreläggande) om att åtgärda bristen inom en viss tid. Åtgärdas inte bristen kan föreläggandet förenas med vite. Vid allvarliga brister kan omedelbart förbud utfärdas.
Det är inget krav. Grundstrukturen kan sättas upp internt med stöd av Arbetsmiljöverkets vägledningar och checklistor, som finns gratis på av.se. Företagshälsovården kan också bistå med SAM-stöd.